Ring oss, öppet 7-18. Tel: 075 - 245 10 00

Platta på mark

Har du ett hus som är byggt med platta på mark mellan 1960 och tidigt 80-tal? Då är det sannolikt att ditt golv är fuktskadat. Hus från den tiden har nämligen sällan isolering under betongen. Vill du att vi gör en fuktbesiktning hos dig? Kontakta oss så gör vi en bedömning av golvet, kommer med förslag på förbättringar och ger råd om förebyggande åtgärder.

Låt en expert leta efter fuktskador

Det är svårt att ta reda på om det finns isolering under betongen. Dokument om huset ska visa det, men tyvärr finns ibland fel i dessa dokument.

Så letar du efter fukten

  • Inspektera dina golv med jämna mellanrum. Om plastmattan eller färg har släppt kan det finnas fuktskador. Om du har trägolv eller parkettgolv är det vanligt med mögeldoft.
  • Lukta på golvet utefter väggarna. Om det luktar illa kan det bero på fuktskador.

Det här är platta på mark

Platta på mark är en relativt enkel grundläggning med en betongkonstruktion på mark utan underliggande utrymme. Det är en vanlig byggkonstruktion under 1960-1980-talet men som visade sig ofta drabbas av fuktproblem.

Se upp med färgsläpp och mattsläpp

Om ditt hus byggdes före mitten av 80-talet är källargolven vanligtvis byggda enligt illustrationen. Hus byggda under tidigt 80-tal har sällan isolering under hela betongplattan. Det är sannolikt att golvet har fuktproblem. Har du plastgolv eller linoleummatta kan mattsläpp vara ett tecken på en fuktskada. Är betongplattan bara målad kan färgsläpp indikera problem. Betongen ser ofta torrt ut. För parkettgolv eller andra trägolv upptäcker du oftast problemen via mögeldoft.

Så här byggde man golven då

Oavsett ytskikt är golven uppbyggda på samma sätt. Precis som förut hade man ett lager med exempelvis grus eller singel på marken. Det lagret skyddar betongplattan från markens fukt. Det är en sorts dränering. I det dränerande lagret går en dräneringsledning som för bort vatten från huset. På betongen lades sedan ytskiktet i form av en plastmatta, parkett, trä eller bara färg. Om golvet är byggt med träreglar under ytskiktet eller man har valt parkettgolv, la man ofta en fuktspärr (oftast en plastfolie) mot betongplattan för att försöka stoppa fuktvandringen. Det lagret syns inte i illustrationen.

Nyare hus har bättre isolering

I mitten av 80-talet blev det vanligt att bygga golv på ett nytt sätt. Precis som förut hade man ett lager med exempelvis grus eller singel på marken. Det lagret skyddar golvets grundlager av betong från markens fukt. Det är en sorts dränering. Det nya var en isolering mellan betongen och dräneringen. Isoleringen gör att värmen från huset inte försvinner ned i marken. Betongen hålls varm och golven torra. Ytskiktet kan vara en plastmatta, linoleummatta, parkett eller annat trägolv. Om golvet är byggt med träreglar under ytskiktet eller man har valt parkettgolv eller trägolv, är det viktigt med ett tätande lager på betongen.  

Därför uppstår problem med platta på mark

Platta på mark med uppreglat isolerat golv har historiskt varit den mest skadedrabbade i Sverige. Problemet uppstår då fukt från marken vandrar upp genom betongplattan och skadar ovanliggande golv. För att förhindra detta försågs ibland konstruktionen med en fuktspärr, oftast en platsfolie. Trots denna åtgärd kvarstod många gånger problemet då plattan inte hade rengjorts från byggspill, exempelvis spånrester, som utgör en grogrund för mikrobiell (mögel, bakterier och röta) tillväxt i ett fuktigt klimat. Problemet blev liknande som när fuktspärren saknades helt.

Hus från sent 70-tal är mest drabbade

Ju senare på 70-talet som golvkonstruktionen är byggd desto mer skadebenägen är den. Jakten på att spara energi gjorde att man fokuserade allt mer på välisolerade och täta golv. Resultatet blev att den naturliga ventilationen och värmetillförseln från bostaden, som i bästa fall hade hållit konstruktionen torr, försvann. I mitten på 1970-talet och under en stor del av 1980-talet började man ersätta de uppreglade golvkonstruktionerna med vad vi idag kallar för en flytande golvkonstruktion.

Valet av golv påverkar risken

Valet av golvbeläggning kan påverka riskerna för skador. Har du en golvbeläggning av till exempel heltäckningsmatta eller ett obehandlat trägolv och endast en mindre mängd markfukt har kommit i kontakt med konstruktionen finns det möjlighet att den har klarat sig utan angrepp. Har vatten däremot trängt in i konstruktionen så har golvet med största sannolikhet mikrobiella skador. Är golvbeläggningen av tätare karaktär exempelvis laminatgolv, plast- och linoleummatta så har golvet med stor sannolikhet skador oavsett om markfukt eller vatten har trängt in i konstruktionen.

Lukt kan vara en fingervisning om problem

En vanlig orsak till att man upptäcker problem är att lukt upplevs när man kommer in i huset eller i det berörda rummet. Det kan även röra sig om synliga förändringar på golven, vilket dock ibland kan uppstå i ett senare skede.

För att åtgärda luktproblemet kan man många gånger komplettera konstruktionen med en undertrycksventilation. I värsta fall kan dessvärre hela golvkonstruktionen behöva bytas ut. 

Publicerad: 2016-03-17

Vi använder cookies för att förbättra användbarheten på vår webbplats och göra våra tjänster mer relevanta för dig.