Ring oss, öppet vardagar 7-18. Tel: 075 - 245 10 00

Skadlig insekt upptäckt i Sverige

Pressmeddelanden 2019-04-09

Foto: Mikael Johansson

Flera fall av brunmarmorerad bärfis har upptäckts i Sverige. I andra delar av världen är bärfisen invasiv, vilket innebär att den kan föröka och sprida sig samt göra stor skada i bland annat fruktodlingar.

Bärfisen hör ursprungligen hemma i Asien, men kom för 20 år sen till USA, där den har spridit och förökat sig mycket fort och är ett skadedjur inom jordbrukssektorn. Sedan drygt tio år tillbaka finns arten även i Europa och många odlare fruktar nu att den ska spridas till Sverige.

Den brunmarmorerade bärfisen är runt 1,5 cm, är brunspräcklig med flera ljusa fläckar i framkanten på halsskölden och den har även vita band på antennerna. I Sverige finns 29 olika arter av bärfis, där en av de vanligare är den håriga bärfisen, som till viss del liknar den brunmarmorerade bärfisen.

- Generellt så innebär vårt resande samt den internationella handeln en ökad risk för att insekter skall flytta över landsgränserna. Att vi har fått in uppgifter om brunmarmorerade bärfisar som har överlevt transporten hit till Sverige är extra oroande. På sikt, med ett allt mildare och ett för arten mer gynnsamt klimat, ökar definitivt risken för att arten skall kunna etablera sig även i Sverige. Eftersom den är ett sådant skadedjur i odlingar så vill vi inte att den här bärfisen ska etablera sig i landet. Det skulle få negativa och möjligen stora konsekvenser, säger Håkan Kjellberg.

Vad den brunmarmorerade bärfisen gör är att den suger växtsaft ur äpplen, päron, plommon, körsbär och många andra frukter vilket gör att frukterna förstörs. Därmed är den ett potentiellt framtida hot mot våra svenska fruktodlingar. 

Upptäckten av den brunmarmorerade bärfisen gjordes hos flera av Anticimex kunder, bland annat ett fastighetsbolag, där en hyresgäst förmodligen fått hem bärfisen efter en resa i södra Europa men också i ett importföretag där bärfisarna sannolikt liftat med importerade varor från Sydeuropa.

Foto: Mikael Johansson

Anticimex använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse på webbplatsen. Genom att följa länkarna på den här webbplatsen godkänner du vårt sätt att använda cookies. Vill du neka till cookies kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar.

Ta del av vår cookiepolicy för mer information eller om du vill veta hur du kan undvika cookies.